Gamla kokböcker, och svenske kocken. Old cookbooks and "Swedish chef"

Idag köpte jag ett par kokböcker för en femma styck. Ecoffiers stora kokbok från 1928-29 närmare bestämt. Aningens slitna, med lätt röklukt. Jag hade likadana som jag ärvt av mormor tidigare, även de en aning inpyrda. (De försvann förstås med huset.)
Jag använde dem ibland, mer som en fingervisning än att följa rakt av.
Av någon anledning gillar jag gamla kokböcker. Dels för att de är vackra och innehåller rätter som kan vara rätt konstiga nu för tiden, och så gillar jag språket.
"En skicklig husmor vet bättre än någon annan, att det ofta är de många ingredienserna som göra susen, fem kryddor ge mer piff än två!"
(Eller? Det funkade inte då jag av misstag kryddade min fläskfilé med lite extra kanel häromsistens...)
Och kul är också den otidsenliga (nuförtiden)reklamen som ofta finns innanför pärmarna.
Nu är jag på jakt efter både Bullens (han med pilsnerkorven) och Prinsessornas kokböcker,
och förr eller senare dyker de upp.

"Today I bought a couple of cookbooks. Ecoffiers great cookbook from 1928-29 to be precise. Tad worn, with slight smoke odor. Just Iike the ones I inherited from my grandmother. (those too disappeared with the house.)
I used them at times, more to get like a hint than to follow straight off.
For some reason, I like old cookbooks. Partly because they are beautiful and contains dishes that can seem quite strange nowadays, and I like the language.
"A skilled housewife knows better than anyone else, that it is often the many ingredients that do the trick, five spices give more spark than two!" (Badly translated!)
(Or? It did not work when I accidentally seasoned my pork with a little extra cinnamon the other week ...)
And fun is also the anachronistic (nowadays)advertisements that are often found inside the covers."

"And now,

I need some serious silliness;"

En förunderligt fin fredagskväll önskar jag er!

Allt Gott!

All the Best!/T